• Om Bibelns ord är inspirerade av Gud (2 Tim. 3: 16) får bibelläsaren gå ut ifrån att bibeltexterna inte motsäger sig själva. Man har därför formulerat regeln att låta skrift förklara skrift. En hjälp är parallellhänvisningarna som följer texten.
• Kontexten eller sammanhanget är viktigt, det vill säga man låter ett större sammanhang kasta ljus över en enskild del av den bibeltext man läser.
• Använd den så kallade historisk-grammatiska metoden. Man ställer frågor om författare, kulturella, politiska och sociala förhållanden utifrån texten. Även textens grammatiska struktur är viktig. Man granskar därför enskilda meningar, uttryck och ord i en bibeltext. Man kan söka hjälp av tillförlitliga ordböcker och kommentarer för att få grepp om vad ett enskilt ord i texten har för betydelse i sitt tidshistoriska sammanhang.
• Gamla Testamentet är normerande i dess nytestamentliga tolkning inom många områden. Se exempelvis Mark. 7: 14-23 och Kol. 2: 16, 17. Gammaltestamentliga regler om ren och oren mat och andra regler som en del av ett religiöst förhållningssätt är inte normerande för en kristen. Man kan se på förhållandet mellan Gamla och nya Testamentet som ett förhållande mellan förebild-fullbordan, förutsägelse-uppfyllelse. Detta blir särskilt tydligt i Hebreerbrevet, som förkunnar att det gammaltestamentliga lagförbundet har fått sin fullbordan i det som kom genom Jesus Kristus. Jag har tidigare berört bland annat några av de profetiska förutsägelserna om Messias i Gamla testamentet och deras uppfyllelse i den historiske personen Jesus från Nasaret. En del gammaltestamentliga lagar, som vi kan kalla borgerliga, rörde sådant som äganderätt, arvsrätt, familjerätt eller rättvisa i allmänhet i en bestämd social och kulturell miljö. Tiobudslagen intar en särställning med levnadsregler som står sig än i dag som viktiga regler för samlevnaden människor emellan.
• Jesu liv och Jesu undervisning är viktiga tolkningsnycklar till förståelsen av Gamla Testamentets budskap i sin helhet. Jesus har genom sitt liv, sin verksamhet och sina ord på ett unikt sätt gett oss bilden av den Gud som talar i Gamla Testamentet och därmed också en sann förståelse av denne Guds ord till Israel och världen.

Men när detta sagts vill jag påminna om att Gamla Testamentet har många texter som så att säga står för sig själva. Jag erinrar om Jesusorden i Matteus ev. 19: 4: ” Har ni inte läst att Skaparen från början gjorde dem till man och kvinna? ” Vid det tillfället låter Jesus berättelsen i Första Moseboken om människans skapelse utgöra grund för det han har att säga om äktenskapet. Till det här exemplet fogar jag ytterligare några. Det är texter från Gamla Testamentet som varit likt fast klippgrund för troende människor både bland judar och kristna under årtusenden. Jag tänker på Psaltarens böner och lovsånger, bland dem Psalm 25 och Psalm 145 samt Jesaja 40: 25-31, där Skaparens storhet och Hans omsorg om sitt folk lovprisas.

Här vill jag nämna om, vad jag tror är en god början vid bibelläsningen. Börja med ett evangelium, förslagsvis Johannesevangeliet, och läs det som om du vore en av dem som mötte Johannesevangeliets vittnesbörd för första gången. Var beredd på förändring av dina tankar om Jesus, om livet och om världen och människorna. Låt Johannesevangeliets budskap bli en del av ditt eget livsbygge. Testa den existentiella hållbarheten i det som sägs. Jag tror, att du kommer att dras in i ett spännande skeende både på det personliga och sociala planet.

LITTERATURTIPS
Bibelöversättningar: Bibel-2000, 1917-års Bibel, Folkbibeln, New International Version, New American Standard Bibel.
Illustrerat Bibellexikon 1988.
Bibelfakta i färg. Efs-förlaget 1979.
Illustrerad Bibelhandbok. Efs-förlaget 1977.
Guds plan med Israel, Gotthard Dahlberg. Förlaget Filadelfia 1980.
Arkeologin och Bibeln, Clifford A. Wilson. Libris 1980.
Resa i Forntid, Siegfried H. Horn. Skandinaviska Bokförl. 1980.
Sanningen om Jesus, sid. 90-150. Tom Wright. Verbum 1997.
Kristus och Skriften, Hugo Odeberg. Verbum 1970.