Predikan
Söndagens text
2:a Advent - Mark 1:14,15
| 2:a Advent - Mark 1:14,15 |
|
|
|
| 2007-12-07 | |
|
Mark 1:14,15 Inledning: Texten är inledningen på Jesu verksamhet. Det är från hans första predikan i Galileen. Den inleder sammanhanget när Jesus kallar sina lärjungar. Exegetisk idé: Jesus börjar förkunna i Galileen I de olika evangelierna kan vi läsa om hur Jesus inleder sin verksamhet i Galileen. Enligt Johannes evangelium hade det föregåtts av en tid i Judeen. Det visar att Markus syfte inte i första hand är att ge en precis kronologisk ordning för Jesu liv och verksamhet. Däremot ser vi redan i de första verserna i Markus hur syftet för Markus är att ge en beskrivning av hur berättelsen om Jesus utformar sig med glädjebudet i centrum. Det är också inledningen på hela evangeliet. Sedan möter vi i Markus text en mycket kärnfull och objektiv beskrivning det som hänt i Jesu liv. 1. Om att tiden är fullbordad Grundtexten ger här uttryck för att det var fråga om en tidsperspektiv i relation till att Jesu specifika tjänst i Galileen påbörjades. Om vi ser på parallellsammanhanget från Lukas hittar vi också en anknytning till det profetiska ordet (Luk 4:18 "Herrens ande är över mig, ty han har smort mig till att frambära ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig att förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet"). Jesu förkunnelse är på samma sätt som i Luk 4:18 här en förkunnelse om Guds budskap - evangelium i grundtexten. Några ord om förkunna och evangelium: Det grekiska ordet för förkunnare användes i grekiskan om en härold eller en representant med fullmakt från kungen. Hans uppdrag var att bära fram ett budskap från den som sänt honom och då att göra detta offentligt. I Nya Testamentet är det skillnadet mellan att förkunna och att undervisa. Att förkunna är att göra känt något som skett och är därför aldrig en läromässig framställning. Bertil Gärtner pekar i sin kommentar över Markus evangelium på detta att synen på GT:s historia är att den är en förberedelse för Messias ankomst och evangelierna blir så uppfyllelsen av det allt pekar fram emot. Att förkunna detta handlade om att tala om att så var den faktiska situationen. Evangelium betyder gott budskap och används i Nya Testamentet för att peka på att Guds rike var kommet i samband med Jesu offentliga framträdande. 2. Och Guds rike är nära Guds rike användes av judarna för att beteckna Guds herravälde. Vid tiden för Jesu framträdande var det knutet till politiska och nationella idéer. Riket tänktes som ett upprepande av Davids kungadöme. Men Jesus och evangelierna använder det på ett annat sätt. Det återkommer omkring 100 gånger i evangelierna. När Jesus använder det knyts begreppet till nåd och förlåtelse och alltid i relation till honom själv och hans gärning. Bertil Gärtner påpekar här att "nära" kan översättas med att Guds rike både har kommit och att Guds rike kommer efter denna världens dom och förnyelse. Det ger ett intressant perspektiv där urkyrkan går i samma bana när det förkunnar Jesu makt här och nu samt Jesu andra kommande med ett slutligt manifesterat Guds rike och seger över det onda. 3. Den riktiga responsen är omvändelse Att omvända sig betyder egentligen att "tänka efter på" "att förändra mening vid närmare eftertanke". Egil Strand talar om ett erkännande, alltså en förståndsmässig korrigering som följs av en kunskap om att man behöver få förlåtelse. Omvändelsen är också knuten till det förändrade liv som följer av den kunskapen. I evangeliet är denna kunskap och detta liv alltid en gåva från Gud som ger förlåtelse, pånyttfödelse och helighet. Homiletisk idé: Gud ropar ut till oss att 1. Med Jesus har det kommit en helt ny tid 2. Där hans herravälde övervinner allt det onda 3. Och skapar förvandling av våra liv 4. Det sker när vi vänder oss till honom och tar emot gåvan RA |
| < Föregående | Nästa > |
|---|
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |